Att köra under påverkan av alkohol eller droger är olagligt och kan leda till att ditt körkort återkallas. Vi får ofta frågor om rattfylleri. I det här blogginlägget kommer vi därför att titta närmare på hur rattfylleri påverkar ditt körkortsinnehav. Rattfylleri har långa spärrtider och det kan vara utmanande att återfå körkortet efter spärrtiden. För många är alkolås ett bra alternativ som tillåter fortsatt körning. Om du behöver hjälp med att skriva ett yttrande eller överklaga ett beslut i ett medicinskt ärende kan du ta kontakt med Polemikum Juridik.

År 2022 återkallades 6 310 körkort på grund av rattfylleri. Under de senaste fem åren har antalet återkallelser legat stadigt kring ca 6 000 återkallelser. Rattfylleri är en av de vanligaste orsakerna till återkallelse av körkort.  

Vad är rattfylleri och grovt rattfylleri?

Den vanligaste typen av rattfylleri innebär att en person kör efter att ha druckit för mycket alkohol. Promillegränsen för rattfylleri är 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften. Att köra med en alkoholhalt över denna gräns betraktas som rattfylleri och kan leda till att ditt körkort återkallas.

Grovt rattfylleri är en allvarligare förseelse än vanligt rattfylleri och straffas hårdare. Grovt rattfylleri anses föreligga om alkoholkoncentrationen i blodet överstiger 1,0 promille eller om alkoholhalten i utandningsluften överstiger 0,50 milligram per liter. Skillnaden mellan rattfylleri och grovt rattfylleri ligger alltså i alkoholkoncentrationen. Man kan dock bli dömd för grovt rattfylleri vid låg alkoholkoncentration om framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten, till exempel om man orsakar en trafikolycka.

För att bli dömd för rattfylleribrott krävs uppsåt från förarens sida. Även om föraren har konsumerat alkohol eller droger måste detta täckas av uppsåt. Om någon har lurats att dricka alkohol eller ta droger och inte var medveten om det, kan uppsåt inte anses föreligga och de kan inte bli ansvariga för brottet.

Det finns sällsynta fall av kliniskt rattfylleri där en person kan bli dömd även om det inte finns analyser av blod eller utandning. Istället krävs bevis på en påverkan som var tillräckligt stor för att köra osäkert.

Du kan läsa mer om brotten rattfylleri och grovt rattfylleri i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen). Om du vill fördjupa dig kring alkohol och körkort kan vi rekommendera våra tidigare inlägg om alkoholmissbruk och körkort samt opålitlighet i nykterhetshänseende. 

Alkoholutandningsprov: Polisens bevismedel mot rattfylleri med alkohol

Polisen har använt alkoholutandningsprov som ett bevismedel för att upptäcka rattfylleri i Sverige sedan 1989. Metoden anses lika tillförlitlig som blodprov för att upptäcka alkohol. Utrustning för alkoholutandningsprov finns i Polisens olika fordon och används vid trafikkontroller. För att genomföra provet får föraren blåsa i ett handhållet instrument för att mäta alkoholhalten i utandningsluften. Om provet ger ett positivt resultat erbjuds föraren att lämna ett bevisprov där två utandningar analyseras och ett medelvärde beräknas. Om föraren vägrar blåsa eller misstänks för drograttfylleri kan blodprov tas istället. Instrumentet , som för närvarande är av märket Evidenzer, har funktioner för att hantera eventuell munalkohol eller störande ämnen, och säkerhetsavdrag görs för att kompensera för mätosäkerhet och dessa faktorer. Instrumenten genomgår årlig service, tekniska kontroller och kalibrering för att säkerställa deras korrekta funktion. Mediciner som inte innehåller alkohol ska inte påverkar inte resultatet av alkoholutandningsprovet.

Enligt domstolspraxis utgör ett alkoholutandningsprov som genomförs enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter RPSFS 2012:19 FAP 333-2 tillräcklig bevisning för att alkoholhalten uppmätts korrekt. Utrustningen för provet ska kontrolleras och kalibreras enligt föreskrifterna. Framkommer det indicier på felaktigheter i mätningen kan det leda till att personen går fri.

Drograttfylleri: Nolltolerans och avsaknad av tillåtna nivåer

Rattfylleri brukar kallas för drograttfylleri om man kör under påverkan av droger som påverkar körförmågan. Det kan vara narkotika, läkemedel eller andra preparat som kan påverka reaktionsförmåga, uppmärksamhet och omdöme. Det är olagligt att köra under påverkan av droger och kan leda till att ditt körkort återkallas. Vid misstanke om droganvändning kommer polisen kräva att du lämnar blodprov. Eftersom resultatet av ett blodprov kan dröja flera veckor används även urinprov som snabbtest. För fällande dom krävs dock i regel att blodprovet visar på förekomst av narkotika.

Vid drograttfylleri gäller en nolltolerans. Till skillnad mot rattfylleri vid alkohol finns det alltså inga tillåtna nivåer. Du kan läsa mer om återkallelse på grund av narkotikabrott i ett tidigare inlägg.

Kan man åka dit för rattfylleri även om man använder ordinerad medicin från läkare?

Ja, det är möjligt att åka dit för rattfylleri även om man använder narkotika som ordinerats från läkare. Huvudregeln är dock att om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination så är det tillåtet att köra med narkotikan i blodet utan att det anses som rattfylleri. Följande exempel från rättspraxis är belysande.

I ett rättsfall hade en person åtalats för grovt rattfylleri på grund av att denne körde bil efter att ha använt narkotika och överskridit ordinerade doser av mediciner. Åklagaren menar att personen var avsevärt påverkad och att körningen utgjorde en påtaglig fara för trafiksäkerheten, vilket resulterade i en trafikolycka. Personen hade erkänt att medicinerna var intagna, men förnekar att doserna överskreds. Tingsrätten bedömde bevisningen och fann att det inte var bevisat att doserna av vissa mediciner överskreds. Däremot hade åklagaren bevisat att doseringen av en medicin överskreds (alprazolam) genom resultat från blodprov. Tingsrätten ansåg att person skulle dömas för rattfylleri, men inte grovt rattfylleri eftersom det inte var bevisat att olyckan berodde på narkotikan, och bestämde påföljden till dagsböter.

Om du kör bil och tar läkemedel som är klassat som narkotika är det viktigt att du har en dialog med din läkare för att säkerställa när du kan köra trafiksäkert.

Lång spärrtid vid rattfylleri och grovt rattfylleri

Vid rattfylleri av normalgraden är normaltiden 12 månader, medan grovt rattfylleri har en normaltid på 24 månader. Upprepade rattfyllerier inom fem år ger också en normaltid på 24 månader. Om det finns andra trafikbrott vid sidan av rattfylleriet, kan särskild återkallelsetid bestämmas.

Spärrtiden för trafiknykterhetsbrott med narkotika i blodet beror på brottets allvar. Vid drograttfylleri av normalgraden är normaltiden 12 månader, medan grovt drograttfylleri har en normaltid på 12-18 månader. Vid rattfylleri/grovt rattfylleri med både alkohol och droger vid samma tillfälle bestäms spärrtiden till 18 månader för rattfylleriet och 30 månader för grovt rattfylleri.

Spärrtiderna varierar beroende på om personen tillhör personkretsen för alkolås eller inte. För de som inte tillhör personkretsen bestäms spärrtiden utifrån alkoholkoncentrationen enligt specificerade tabeller. De flesta som blir dömda för rattfylleri ingår i personkretsen för alkolås.

Fordonsslag och omständigheterna kring körningen kan också påverka spärrtidens längd. Vid körning med tungt fordon kan spärrtiden vara längre eftersom det då föreligger större trafikfara, medan körning med moped eller snöskoter kan ge kortare spärrtid. Det finns även bedömningar för varaktighet av spärrtid när det har gått lång tid sedan brottet begicks, samt vid upprepade trafiknykterhetsbrott och trafikfarlig körning. När en person endast kört några få meter, till exempel på en parkeringsplats, kan det vara skäl att gå under normal spärrtid.

Observera att man i regel inte får lägre spärrtid för att man har stort behov av körkort i arbete eller privat. I de flesta ärenden som kommer in till oss finns det inte så mycket för oss att påverka. Spärrtiderna vid trafiknykterhetsbrott är inte lika flexibla som vid till exempel fortkörning eller vårdslöshet i trafik.

Rattfylleri och möjligheten till varning: Bedömningskriterier

Vid rattfylleri med en alkoholkoncentration på högst 0,15 mg/l i utandningsluften eller 0,30 promille i blodet kan man normalt sett få en varning, förutsatt att det inte finns tidigare ingripanden eller andra historiska faktorer som motverkar detta. Vad vi känner till har det hittills inte utfärdats varning vid alkoholkoncentrationer över 0,32 promille eller 0,16 mg/l i utandningsluften, även om det finns möjlighet enligt körkortslagen.

I vissa fall kan det finnas omständigheter som gör att det inte motiverar en varning av trafiksäkerhetsskäl, även om alkoholkoncentrationen är under gränsvärdet för varning. Det kan vara till exempel om personen vid brottet tydligt visat påverkan och körningen var trafikfarlig men bevisningen för grovt rattfylleri eller rattfylleri med högre alkoholkoncentration inte var tillräcklig.

Vid upprepat rattfylleri inom fem år efter ett tidigare varningsgrundande rattfylleri kommer det att leda till återkallelse och minst 24 månaders återkallelsetid. Om det finns både ett varningsgrundande rattfylleri och en annan händelse som motiverar återkallelse, blir spärrtidsminimumet för personer som omfattas av alkolås ofta tolv månader.

Ansökan om körkortstillstånd nödvändigt efter rattfylleri

För att få tillbaka ditt körkort efter rattfylleri eller grovt rattfylleri måste du ansöka om körkortstillstånd hos Transportstyrelsen. Vid ett enstaka tillfälle av rattfylleri av normalgraden beviljas oftast ansökan, men om det förekommer upprepade trafikbrott eller om det handlar om grovt rattfylleri krävs i regel läkarintyg och noggrannare utredning. Vid beviljat alkolås behöver man inte ansöka om körkortstillstånd.

Behöver man ta om körkortet efter rattfylleri eller grovt rattfylleri?

Om spärrtiden är längre än 12 månader måste man göra ett nytt förarprov, med kunskapsprov och körprov. Vid återkallelse på grund av rattfylleri behöver man alltså normalt sett inte ta om ta om körkortet men vid grovt rattfylleri är det nödvändigt eftersom spärrtiden då är längre än 12 månader. Vid beviljat alkolås behöver du inte ta om körkortet.

Alkolås alternativ till återkallelse

Det är möjligt att ansöka om att körkortet ska villkoras med alkolås vid återkallelse på grund av rattfylleri. Alkolåset är en teknisk lösning som förhindrar att du kan starta bilen om du har druckit alkohol. Genom att installera alkolås kan du behålla ditt körkort och köra även om du blivit dömd för rattfylleri. Transportstyrelsen uppskattar att kostnaden för alkolås är mellan 20 000-40 000 kronor. Ofta är detta ett bra alternativ för dem som är beroende av körkort till vardags och i arbete. Villkorstiden för alkolås är 12 månader vid rattfylleri av normalgraden och 24 månader vid grovt rattfylleri. Tänk på att villkorstiden börjar löpa från att ansöka beviljats och alltså inte börjar räknas från samma dag som spärrtiden på grund av rattfylleribrottet. En fördel med att ansöka om alkolås vid grovt rattfylleri är att man slipper ta om körkortet.

Vid drograttfylleri är det inte möjligt att få alkolås och dessutom kan andra omständigheter eller skäl också påverka möjligheten att ansöka om alkolås.

Få rätt vägledning för dina körkortsfrågor – Kontakta en specialiserad jurist!

När det kommer till körkortsfrågor är det viktigt att ha en erfaren och kunnig jurist vid sin sida. En jurist som specialiserar sig på juridik inom detta område kan vara den avgörande faktorn för att du ska kunna behålla ditt körkort eller återfå det så snabbt som möjligt.

Genom att kontakta en jurist som fokuserar på körkortsfrågor får du en dedikerad och engagerad expert vid din sida som strävar efter att skydda dina intressen och hjälpa dig att navigera framgångsrikt genom den juridiska processen.

Så varför ta onödiga risker när det gäller ditt körkort? Kontakta oss på Polemikum Juridik idag och ge dig själv den bästa möjliga chansen att lösa dina körkortsfrågor på ett framgångsrikt sätt. Vi har stor vana av att agera ombud mot Transportstyrelsen.