Omhändertagande enligt LOB kan leda till återkallat körkort

Om du har blivit “lobbad” av polisen – eller som det mer formellt kallas blivit omhändertagen enligt LOB (lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m) – finns det en risk att Transportstyrelsen inleder en utredning för att se om du är lämplig som körkortsinnehavare. I vissa fall leder utredningen till att ditt körkort återkallas på grund av att du anses opålitlig i nykterhetshänseende. Spärrtiden sätts vanligtvis till ett år från senaste kända nykterhetsanmärkning. 

LOB Körkort

För dig som blivit omhändertagen enligt LOB kommer det oftast som en fullkomlig överraskning när det trillar ned ett brev från Transportstyrelsen där det framgår att du är under utredning och riskerar att bli av med körkortet. Den som är ute och festar och dricker alkohol har för det mesta ingen som helst avsikt att bege sig ut i trafiken och köra. Det kan därför uppfattas som något godtyckligt att ett omhändertagande enligt LOB kan leda till att körkortet sätts i fara. Många är helt beroende av sitt körkort för sin försörjning. Ett beslut om återkallelse kan emellertid överklagas till allmän förvaltningsdomstol, i första hand till förvaltningsrätten. Genom att ta kontakt med en jurist kan du förbättra dina möjligheter att undvika ett ingripande mot ditt körkort. 

Transportstyrelsen underrättas vid LOB-omhändertagande

Polisen genomför ungefär 60 000 omhändertaganden enligt LOB per år. Polisen får genomföra ett omhändertagande enligt LOB när någon är så berusad av alkohol eller annat berusningsmedel (t.ex. cannabis eller annan narkotika) att hen inte kan ta hand om sig själv, eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan. Bestämmelsen lämnar utrymme för tolkningsmöjligheter.

Ett exempel på en bakgrund till ett LOB-omhändertagande kan vara att en person druckit alkohol och somnat på tunnelbanan på väg hem. Det kan även handla om att en person på fyllan varit högljudd och gapig bland folk på stan. Ett omhändertagande kan leda till att den omhändertagna körs hem eller placeras i förvar för att tillnyktra. Vid behov kan även personen beredas sjukvård. Du kan läsa mer om Polisens rutiner i samband med omhändertaganden enligt LOB här (sök efter Tillsynsrapport 2019:2). 

Det är inte brottsligt att bli omhändertagen enligt LOB, men trots detta kan omhändertagandet få negativa konsekvenser. Varje gång det sker ett omhändertagande enligt LOB ska polisen nämligen underrätta Transportstyrelsen om detta och uppge personens identitet. Det går inte att överklaga ett omhändertagande enligt LOB och därmed går det inte att få underrättelsen till Transportstyrelsen ogjord.

Transportstyrelsen inleder utredning av körkortsinnehavaren

Enligt statistik från Transportstyrelsen återkallades mellan 2017-2019 4 659 körkort på grund av att innehavaren ansågs opålitlig i nykterhetshänseende. Opålitlighet i nykterhetshänseende innebär inte att körkortsinnehavaren är alkoholist eller drogberoende, utan enbart att det finns anmärkningar mot personens nykterhet. När en person har ett medicinskt hinder mot att inneha körkort, exempelvis på grund av missbruk eller beroende av alkohol, sker återkallandet på en annan grund. Du kan läsa mer om återkallelse av körkort på grund av medicinska skäl här. Genom möjligheten att återkalla redan på grund av nykterhetsanmärkningar behöver inte Transportstyrelsen vänta med återkallande tills att missbruk utvecklats. 

Transportstyrelsen är skyldig att genomföra en utredning om det finns anledning att anta att en person inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort. När en person blivit omhändertagen enligt LOB kan Transportstyrelsen starta en sådan utredning eftersom det då föreligger en indikationer på att personen är olämpligt som förare. En annan vanlig ”nykterhetsanmärkning” är att någon gjort sig skyldig till narkotikabrott. Du kan läsa mer om hur narkotikabrott kan påverka körkortet här.   

I förarbetena till körkortslagen anges att om en person under ett par års tid vid upprepade tillfällen har omhändertagits för berusning föreligger så starka indikationer på att personen är olämplig som körkortsinnehavare att ett fortsatt körkortsinnehav endast kan accepteras undantagsvis. Av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen framgår dock att om det finns utredning som visar på motsatsen så saknas i allmänhet grund för att återkalla körkortet. Det är således en helhetsbedömning som avgör om personen ska anses opålitlig i nykterhetshänseende eller ej.

Transportstyrelsens utredningen ska belysa personens livsföring och ge en bild av
orsakerna till omhändertagandet och en grund för bedömning av risken för vidare misskötsamhet i nykterhetshänseende. Utredningen ska vidare ge en helhetsbild av personen och den situation som denne befinner sig i. Transportstyrelsen tar ofta hjälp av en socialnämnd för att genomföra utredningen.

Tyvärr förekommer det att Transportstyrelsen ingriper mot personers körkort enbart grundat på ett visst antal omhändertaganden, utan att Transportstyrelsen företar någon egentlig utredning som belyser helhetsbilden av föraren. Den typen av  ingripanden bör alltid överklagas. I domstolspraxis finns flera exempel där Transportstyrelsen beslut rivits på grund av bristande utredning från Transportstyrelsen.   

Utredning av socialnämnden

När en utredning inleds skickar Transportstyrelsen hem ett brev till den som är föremål för utredning. I brevet kan det exempelvis framgå att Transportstyrelsen utreder personens förutsättningar för att ha körkort eftersom denne blivit omhändertagen enligt LOB. Vidare kan det framgå att Transportstyrelsen kontaktat socialnämnden där personen är folkbokförd och att denne kan bli kallad till samtal till socialnämnden gällande personens nykterhets- och drogförhållanden. Socialnämnden ombeds i regel att lämna ett yttrande till Transportstyrelsen. I brevet kan personen även bli upplyst om att Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg för att styrka ett nyktert och drogfritt levnadssätt, om personen inte medverkar i socialnämndens utredning. Ett sådant läkarintyg innefattar flera provtagningar.

Socialnämndens utredning är ofta av stor betydelse för att avgöra om personen är lämplig som körkortsinnehavare. Den som är föremål för utredning bör därför medverka till i största möjliga utsträckning och noga förbereda dig på vilka frågor som kan komma att ställas. Visar utredningen att personen lever ett ordnat och skötsamt liv förbättras möjligheterna att behålla körkortet. I bästa fall leder en positiv utredning till att Transportstyrelsen avskriver ärendet, och därmed inte återkallar körkortet.

Det finns möjligheter att genom egen utredning påverka Transportstyrelsens beslut. Exempelvis kan ett intyg från arbetsgivaren, som vittnar om att personen är duktig i sitt arbete och skötsam, verka i gynnande riktning. Egentligen kan all form av bevisning som styrker att personen är skötsam och har en sund livsföring påverka i positiv riktning. Åtgärder som vidtagits för att få till en ändring i den osunda livsföringen är ofta viktiga att lyfta fram. Om du blir föremål för Transportstyrelsens utredning kan det därför vara gynnsamt att ta kontakt med en jurist redan i ett inledande skeende.

När får du tillbaka körkortet?

Spärrtiden, när körkortet återkallas på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende, är i normala fall 12 månader – räknat från senaste nykterhetsanmärkningen. Den senaste nykterhetsanmärkningen kan exempelvis vara när personen senast blev omhändertagen enligt LOB. Eftersom spärrtiden räknas från senaste nykterhetsanmärkning behöver dock sällan någon klara sig utan körkort i 12 månader. Ofta blir det faktiska spärrtiden några månader lägre. Detta beror på att det ofta har gått några månader mellan nykterhetsanmärkningen och Transportstyrelsen beslut om att återkalla körkortet. 

För att få tillbaka körkort efter spärrtiden krävs att personen har ansökt om och beviljats nytt körkortstillstånd, samt – i de fall spärrtiden är längre än 12 månader – att ett nytt körkortsprov erlagts (kunskapsprov och körprov). För att erhålla körkortstillstånd krävs bl.a. att den sökande inte är opålitlig i nykterhetshänseende. Det är därför viktigt att den som fått körkortet återkallat sköter sig under spärrtiden genom att exempelvis inte bli “lobbad” på nytt. Det är alltid bra att ansöka om körkortstillstånd så fort det är möjligt (tidigast sex månader innan spärrtiden tar slut) eftersom Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg och annat medicinskt underlag innan körkortstillståndet beviljas. 

Transportstyrelsen beslut kan överklagas

Många är helt beroende av körkortet för att klara sin försörjning. För den som är beroende av körkortet i sitt arbete kan ett förlorat körkort under 12 månader medföra uppsägning. Om Transportstyrelsen beslutar att återkalla körkortet finns det dock möjlighet att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol, i första hand till förvaltningsrätten. Ett framgångsrikt överklagande kan leda till att förvaltningsrätten antingen upphäver Transportstyrelsens beslut eller ändrar beslutet på så sätt att en varning istället tilldelas. Genom att kontakta en jurist kan du förbättra dina möjligheter att nå framgång med ditt överklagande.

Du kanske även är intresserad av följande blogginlägg:

» Narkotikabrott kan leda till att körkortet återkallas

Läs mer: prop. 1975/76:113: om ändring i Brottsbalken mmprop. 1975/76:155: om vissa körkortsfrågor, RÅ 83 2:10 och RÅ 1986 ref. 113.

Fast pris – överklagande/yttrande körkortsingripande från 3 495 kr ink. moms*

*Mer info om vad som som ingår i priset hittar du under Tjänster & Pris

Har du blivit föremål för Transportstyrelsens utredning? 

Behöver du hjälp med att överklaga ett återkallat körkort? 

Detta inlägg har 4 kommentarer

Kommentarer är stängda.