Har du fått ett brev från Transportstyrelsen där det framgår av ditt körkort kan komma att återkallas? Då är du långt ifrån ensam. En körkortsåterkallelse kan få stora konsekvenser för den som drabbas. Återkallelsen kanske medför att du inte kan ta dig till sitt arbetet, utföra resor i arbetet, skjutsa barnen till skolan, åka till vårdcentralen eller besöka familj och vänner. För en del går det så långt att arbetet går förlorat. Den personliga ekonomin och det sociala livet riskerar för många tyvärr att slås i spillror. Kanske känner du som läser det här inlägget stor oro för hur en återkallelse av ditt körkort kommer påverka dig i din vardag. Genom att skriva ett bra yttrande har du möjlighet att påverka Transportstyrelsens beslut. Om du behöver hjälp med att skriva ett yttrande eller överklaga ett beslut kan du ta kontakt med Polemikum Juridik.

Hur många körkort återkallas varje år?

Enligt statistik från Transportstyrelsen återkallades hela 41 698 körkort under 2021. Antal körkortsåterkallelser har dessutom ökat med 27 procent de senaste fem åren. Av statistiken framgår dock inte hur många personer det är som varje år som får ett brev hem från Transportstyrelsen där det framgår att man ges möjlighet att yttra sig inför ett körkortsingripande. Sannolikt är den siffran markant högre än för de som slutligen drabbas av en körkortsåterkallelse. En del ingripanden stannar vid en varning och en del ärenden avskrivs efter att yttrandet inkommit.

Vad kan leda till att körkortet återkallas?

Det finns flera grunder som kan leda till att körkortet återkallas. Det är i körkortslagen som grunderna finns angivna. Den nuvarande körkortslagen är från 1998 och den äldre utfärdades redan 1977. I stort sett är lagstiftningen gällande just grunderna för återkallelse oförändrad sedan den äldre lagen. I 5 kapitlets 3 § i körkortslagen kan man läsa en lista på nio punkter som kan leda till återkallelse. Nedan följer en summarisk genomgång av de olika punkterna. Flera av punkterna har utvecklats mer ingående i andra blogginlägg.

Om du är taxiförare bör du beakta att du på grund av både trafikbrott och andra brott dessutom riskerar att få din taxiförarlegitimation återkallat. Vi har skrivit mer om återkallelse av taxilegitimation i ett annat inlägg.

Bristande lämplighet (punkterna 1-6)

Punkterna 1-6 handlar om att körkortshavaren visat bristande lämplighet för att inneha körkort. Återkallelse enligt punkterna 1-4 grundar sig på återkallelse på grund av brott. Till exempel kan det handla om att körkortshavaren gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik, rattfylleri, fortkörning, rödljuskörning, olovlig körning, ej iakttagit stopplikt eller gjort en otillåten omkörning vid ett övergångsställe.

Återkallelse grundat på punkterna 5-6 beror på personliga förhållanden som överhuvudtaget inte behöver ha påverkar uppträdandet i trafiken. Återkallelse enligt dessa punkter kan dels handla om att körkortshavaren anses opålitlig i nykterhetshänseende, genom att till exempel ha blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer eller blivit dömd för ringa narkotikabrott. Dels kan återkallelsen grunda sig på att körkortshavaren gjort sig skyldig till andra brott än trafikbrott under förutsättningen att brottet ger skäl att anta att personen inte kommer följa trafikreglerna. Brotten kan vara av de mest varierande slagen, allt från grovt narkotikabrott till våldtäkt.

Medicinskt hinder (punkt 7)

Återkallelse enligt punkten 7 beror på att det föreligger medicinska hinder mot att inneha körkort. En anmälan om att det föreligger ett medicinskt hinder mot körkortet kommer ofta från en läkare. Enligt körkortslagen är läkare nämligen skyldiga att anmäla till Transportstyrelsen om de vid en undersökning av en patient anser att denne är olämplig som körkortshavare. Det här är troligen en regel som är okänd för gemene man. En anmälan kan även komma från polisen eller en privatperson. Vem som helst kan anmäla till Transportstyrelsen om de anser att en person inte borde ha körkort. En anmälan kan även vara anonym. Transportstyrelsen måste alltid vidta en egen utredning för att kontrollera om det föreligger ett medicinskt hinder. Medicinska hinder som ofta förekommer i den här typen av ärenden är bland annat psykisk ohälsa, epilepsi, syndefekt och demens. Listan kan göras lång.

Vi har skrivit ett fördjupande inlägg om återkallelse på grund av medicinska skäl som du kan läsa här. 

Formella krav ej uppfyllda (punkterna 8-9)

När ingripandet grundas på punkterna 8-9 beror det på mer formella brister. Punkt 8 innebär att körkortshavaren inte följt ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov. Föreläggande om läkarintyg har särskilt behandlats i ett annat inlägg.  

I punkt 9 framgår att ett körkort kan återkallas om det förelåg hinder för att utfärda körkortet när det utfärdades och hindret fortfarande består. Hindret kan till exempel bestå i att personen inte uppfyller kraven för permanent bosättning, inte är medicinskt lämplig att ha körkort eller att personen inte uppfyllt ålderskrav. Punkt 9 ger Transportstyrelsen rätt att återkalla körkortet även om utförandet berodde på felaktig handläggning. Det är dock extremt ovanligt med återkallelser enligt punkten 9.

Återkallelse av körkort och spärrtid

Ett körkortsingripande kan i värsta fall innebära att körkortet återkallas. En återkallelse leder till att ditt körkortet blir ogiltigt och att du gör dig skyldig till olovlig körning om du fortsätter köra. Om körkortet återkallas enligt punkterna 1-6 ovan kommer Transportstyrelsen bestämma en spärrtid (till exempel vid fortkörning, rattfylleri och vårdslöshet i trafik). Det är först när spärrtiden är slut som du kan få ett nytt körkort. Om däremot återkallelsen grundar sig på punkterna 7-9 (medicinska hinder och formella krav ej uppfyllda) bestäms ingen spärrtid utan du får istället tillbaka körkortet när hindret är undanröjt, till exempel när du kan visa att det inte längre föreligger något medicinskt hinder mot körkortsinnehav.

Hur lång blir spärrtiden? – Ditt yttrande kan påverka

I de ärenden det ska bestämmas en spärrtid får den enligt körkortslagen sättas till mellan 1-36 månader. En av de vanligaste frågorna som dyker upp i samband med körkortsingripanden är hur lång spärrtiden kommer bli. Det här är ingen lätt fråga eftersom spärrtiden ska grundas på en nyanserad bedömning i det enskilda fallet.

Körkortslagen i sig ger ingen vägledning för vilka faktorer som kan påverka spärrtiden. Av praxis framgår dock att ett stort behov av körkort och den tid som gått mellan händelsen och Transportstyrelsens beslut kan påverka spärrtidens längd i sänkande riktning. Spärrtiden kan även påverkas i ökande riktning om det är fråga om en trafikfarlig körning eller om körkortshavaren har varit föremål för tidigare körkortsingripande. Det är bara i vissa fall som det finns en lagfäst spärrtid. För grov vårdslöshet i trafik anges till exempel i lagen att spärrtiden ska sättas till lägst 12 månader. I praktiken är det dock normalt med 24 månaders spärrtid för just grov vårdslöshet i trafik.

I de flesta fall är det möjligt att påverka spärrtiden i mildrande riktning genom ett bra yttrande. Ofta är det troligt att spärrtiden kommer hamna inom ett visst intervall. Som exempel kan nämnas att spärrtiden för att inte ha tagit hänsyn till väjningsplikt (med kollision som följd) kan leda till en spärrtid på mellan 1-4 månader. Med bra argumentation i ditt yttrande är det ofta möjligt att hamna i den nedre delen av intervallet.

Transportstyrelsens handläggare utgår från myndighetens egna tabeller och schabloner när spärrtiden ska bestämmas. Det kan ifrågasättas om Transportstyrelsen verkligen gör den nyanserade bedömning som lagstiftaren haft i åtanke. Transportstyrelsens beslut åtföljs ofta av en kortfattad motivering där det tyvärr inte alltid framgår tillräckligt med information för att avgöra vilka omständigheter som beaktats i just det ärendet. Standardmotiveringar som “Transportstyrelsen har läst ditt yttrande. Med beaktande av vad du framfört i ditt yttrande sätts spärrtiden till 2 månader” ger föga vägledning. För den som är missnöjd med Transportstyrelsens beslut finns det möjligheten att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.

Hur kan jag komma undan med en varning?

Om det finns grund för att återkalla körkortet finns det möjlighet för Transportstyrelsen att i stället tilldela en varning om det finns “särskilda skäl”. Det är inte i alla ärenden som det är möjligt att undkomma med en varning. Varningsmöjligheten finns när ingripandet grundar sig på punkterna 2-6 som angetts ovan. Även vid rattfylleri (punkten 1) finns viss möjlighet att tilldelas varning. Du kan dock inte få en varning om det t.ex. föreligger ett medicinskt hinder. 

I förarbetena till körkortslagen utvecklas vad som menas med särskilda skäl:

“De särskilda skäl som skall föreligga för att varning skall kunna meddelas i stället för återkallelse kan vara att hänföra till antingen omständigheterna vid en förseelse eller till körkortshavarens personliga förhållanden. Omständigheter att hänföra till förseelsen rör dels förseelsens art dels den konkreta trafikfaran. Det sker med andra ord en avvägning mellan förseelsens allvarlighetsgrad från trafiksäkerhetssynpunkt och de trafikförhållanden som rådde på platsen. Körkortshavarens personliga förhållanden angår främst hans tidigare skötsamhet i trafiken med beaktande av hur länge han har innehaft körkort. Körkortshavarens behov av körkort kan också ha betydelse.” (prop. 1997/98 s. 124: 40)

I stort sett är det samma omständigheter som påverkar spärrtiden som påverkar om det finns särskilda skäl för varning. En varning är givetvis ett betydligt mildare ingripande än en återkallelse eftersom körkortshavaren får behålla sitt körkort och kan köra vidare oförhindrat. Har man väl fått en varning är det viktigt att sköta sig i trafiken eftersom det är väldigt ovanligt att en person tilldelas två varningar inom loppet av två år.

En varning kan även undantagsvis tilldelas om det föreligger “synnerliga skäl”. Som antyds är utrymmet för synnerliga skäl mindre är särskilda skäl. Synnerliga skäl tillämpas vanligtvis när det gått lång tid mellan brott och ingripande. Grov vårdslöshet i trafik, som i normala fall ger 24 månaders spärrtid, kan stanna vid en varning om det gått mer än två år sedan brottet.

Har det någon betydelse att jag skriver ett yttrande?

Generellt sett finns det ofta möjlighet att påverka ingripandet genom ett bra yttrande, men det är alltid omständigheterna i det enskilda fallet som är avgörande. Efter en inledande granskning av ett ärende är det ofta möjligt att göra en uppskattning över tänkbar utgång. Ett bra yttrande kan t.ex. leda till att ärendet avskrivs, att ingripandet stannar vid en varning eller att spärrtiden blir lägre än vanligt. För gemene man är det tyvärr svårt att hinna med att skriva ett bra yttrande eftersom Transportstyrelsen bara ger en yttrandetid på 14 dagar. Med beaktande av att breven i vissa områden bara delas ut varannan dag numer blir det inte så mycket tid att skriva på. Det är inte ovanligt att brevet från Transportstyrelsen landar i brevlådan när det är mindre än en vecka kvar av svarstiden.

Behöver du hjälp med att skriva ett yttrande?

Om du vill ha professionell juridisk hjälp med att skriva ett yttrande kan du vända dig till Polemikum Juridik. Vi specialiserar oss på körkortsjuridik och har stor vana av att agera ombud mot Transportstyrelsen. De som vänder sig till Polemikum Juridik har en sak gemensamt och det är att de alla har ett väldigt stort behov av körkort.

När vi skriver ett yttrande inhämtar vi en fullmakt från dig så att du slipper skicka in yttrandet själv. Vi arbetar nästan uteslutande med fasta priser så att du som klient ska känna dig trygg med vad det kommer kosta i slutändan. Tack vare en hög grad av specialisering kan vi erbjuda konkurrenskraftiga priser. Ta kontakt med oss här.

Läs mer: prop. 1975/76:155, prop. 1997/98 s. 124