År 2020 återkallade Transportstyrelsen 41 603 körkort. Den överlägset vanligaste återkallelsegrunden är att någon gjort sig skyldig till fortkörning, eller hastighetsöverträdelse som det mer formellt benämns. Om du har gjort dig skyldig till en fortkörning finns det en risk att Transportstyrelsen ingriper mot ditt körkort. Ett körkortsingripande innebär att körkortet återkallas under en viss tid (s.k. spärrtid) eller att du får en varning. Du har ofta goda möjligheter att påverka utgången genom att yttra dig till Transportstyrelsen innan beslut samt i ett senare skede genom att överklaga Transportstyrelsens beslut till förvaltningsrätten. Du har möjlighet att yttra dig och överklaga själv, men för den som är ovan vid processen kan det vara bra att ta hjälp av en jurist som bistår med hanteringen av ärendet. Du kan komma i kontakt med Polemikum Juridik här.
Innan Transportstyrelsen beslutar i ditt ärende får du möjlighet att yttra dig. I regel får körkortsinnehavaren 14 dagar på sig att inkomma med ett yttrande. Eftersom det ofta tar några dagar från det att Transportstyrelsen skrivit underrättelsen till det att det landar i din postlåda blir ofta yttrandetiden betydligt kortare än 14 dagar. Dessutom kräver Transportstyrelsen att yttrandet ska skickas in med vanlig post vilket medför att ytterligare dagar försvinner för att säkerställa att yttrandet kommer in i rätt tid. När väl underrättelsen dimper ned i din brevlåda gäller det alltså att agera skyndsamt för att få ihop ett så bra yttrande som möjligt. För den som inte har tid att sätta sig in i vad som bör lyftas fram i yttrandet för att få ett så gynnsamt utfall som möjligt kan det vara läge att ta kontakt med en jurist för att få hjälp med yttrandet.
Fortkörning kan leda till varning
Fortkörningar med mer än 30 km/h anses ofta som så allvarliga att det är svårt att komma undan utan att körkortet återkallas. På vägar med maxfart 30 km/h eller om hastighetsöverträdelsen sker utanför skolor eller inom områden med begränsad sikt kan det i vissa fall räcka med ett överskridande om 20 km/h för att återkallelse ska komma i fråga. Polisen omhändertar i regel körkortet på plats om fortkörningen överstiger 30 km/h resp. 20 km/h. På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer om vad som händer efter att polisen omhändertagit ditt körkort på plats.
Om särskilda skäl föreligger kan körkortshavaren tilldelas en varning i stället för att körkortet återkallas. De särskilda skäl som ska föreligga för att en varning ska kunna meddelas i stället för en återkallelse kan antingen bero på omständigheterna vid förseelsen eller körkortshavarens personliga förhållanden.
Omständigheter vid förseelsen som kan påverka i gynnsam riktning handlar bland annat om huruvida det vid överträdelsen var dagsljus och uppehållsväder samt om vägbanan var torr och att trafikintensiteten var låg. Det är den konkreta trafikfaran som Transportstyrelsen försöker bedöma. Förhållanden av detta slag framgår ibland av polisens rapport som upprättas i samband med överträdelsen, men inte alltid. När Transportstyrelsen saknar någon egentlig utredning om omständigheterna vid förseelsen tas körkortshavarens påstående om omständigheterna ofta för goda:
Praxis:
”…i målet saknas närmare utredning om trafikförhållandena på de platser där de båda fortkörningarna ägde rum. N.N:s uppgifter härom får därför tas för goda.” (Kammarrättens i Jönköping dom 2014-12-12 i mål nr 2898-14)
Spärrtid vid fortkörning – ditt yttrande kan påverka
Om Transportstyrelsen beslutar att återkalla körkortet förenas beslutet med en spärrtid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. Spärrtiden kan enligt lag vara mellan 1-36 månader. För fortkörningar gäller dock i normala fall 2-6 månaders spärrtid, även om extrema fortkörningar kan ge en längre spärrtid. En månads spärrtid hör till undantagen. Som exempel kan nämnas att den normala spärrtiden för fortkörningar mellan 31-40 km/h på vägar med högre hastighetsbegränsningar är 2 månader.
Spärrtiden ska bestämmas efter en nyanserad avvägning, men under åren har det utvecklats schabloner för att undvika alltför oenhetlig praxis. Det som kan påverka spärrtidens längd är bland annat samma faktorer som övervägs vid val mellan återkallelse och varning, dvs. dels omständigheterna vid fortkörningen, dels körkortshavarens personliga förhållanden.
Har du gjort dig skyldig till flera fortkörningar inom kort tid kan det ge en längre spärrtid än vad som annars gäller normalt. Likväl kan ett långt och prickfritt körkortsinnehav påverka i förmildrande riktning. Stort behov av körkort kan leda till att spärrtiden sätts ned under det som normalt gäller. Det vanligaste är att spärrtiden sätts ned på grund av stort behov av körkort i arbetet. Yrkesförare som kör flera tusen mil om året i sitt arbete har ofta goda möjligheter att få ned spärrtiden. Det är emellertid inte bara antal mil som har betydelse utan även andra faktorer kring arbetet kan vägas in, det gäller exempelvis om du behöver bil i arbetet för att ta med dig verktyg, utrustning eller känslig information.
Att inhämta ett arbetsgivarintyg kan vara ett bra sätt att styrka att du har behov av körkort i ditt yrke. Det förutsätter dock att arbetsgivarintyget ger en tydlig och klar bild av att du verkligen har ett behov av körkort för att kunna utföra arbetet. Framgår det exempelvis av arbetsgivarintyget att du vid förlust av körkort kan omplaceras eller att återkallelsen kan lösas med semester kan detta tyda på att det inte finns ett så uttalat behov av körkort att det finns skäl att bestämma kortare spärrtid än normalt.
Om du är egenföretagare eller delägare i ett företag och har stort behov av körkort kan det också vara sådana omständigheter som föranleder en kortare spärrtid. Även försämrat hälsotillstånd såsom kraftig övervikt, svårigheter att gå, tidigare hjärtinfarkter och ryggbesvär, som medför särskilt beroende av bil kan leda till sänkt spärrtid. När man framför medicinska besvär bör man dock beakta att Transportstyrelsen med grund i de uppgifter du för fram kan gå vidare med en medicinsk utredning, vilket i sig kan leda till återkallelse på grund av medicinskt hinder. Man bör alltså inte överdriva sina medicinska besvär. Du kan läsa mer om medicinsk återkallelse i ett annat blogginlägg.
Bara för att spärrtiden löpt ut innebär inte det att du kan börja köra igen. När körkortet blivit återkallat får du nämligen inte köra igen förrän du fått ett nytt körkort. Det förekommer att personer åker fast för olovlig körning eftersom de utgått från att körkortet blivit giltigt igen när väl spärrtiden gått ut. En stående rekommendation är att alltid läsa igenom beslutet från Transportstyrelsen noggrant.
Om spärrtiden blir lägre än ett år och du inte har prövotid (2 år för nyblivna körkortshavare) kommer Transportstyrelsen automatiskt skicka ut en blankett för nytt körkort. Förutsatt att du fyller i blanketten och Transportstyrelsen hinner tillverka ett nytt körkort är det möjligt att börja köra igen direkt när spärrtiden löpt ut.
Ringa fortkörning
Om fortkörningen bedöms som ringa är det möjligt att komma undan utan vare sig återkallelse eller varning. Det är alltså bara de grövre fortkörningarna som leder till ett ingripande. Det är dock värt att beakta att även om en överträdelse inte leder till ingripande för stunden så kan överträdelsen komma att få negativ påverka för framtida ingripanden om du kör för fort igen. Transportstyrelsen har även möjlighet att ingripa mot ett körkort vid upprepade fortkörningar, även om fortkörningarna var för sig är att anse som ringa.
Läs mer:
Förarbeten: prop. 1975/76:155, prop. 1992/93:189, prop. 1997/98:124
Praxis: RÅ 1994 ref. 41 II, RÅ 1994 ref. 41 I fortkörning
Fast pris körkortsingripande- överklagande/yttrande vid hastighetsöverträdelse: från 2995 kr ink. moms*
*Du kan läsa mer om våra tjänster och priser här.